Första fikat på båten

Kort besök till Eos. Kaffe och fikabröd. Solen värmer skönt under presenningen.


Stockholmsresa

Vi tar tåget till Stockholm för att besöka sonen med flickvän. Vi insåg att om vi inte åker nu så blir det inget tillfälle förrän i oktober! Båtsäsongen kommer emellan.


Helgens jobb

Om vädret tillåter så tvättar vi båten i helgen. Bottenmålning därefter. Ankarspel i aktern är årets investering. Men det fixar Alvarbåtar. Vi bara önskar och betalar.


I väntan på

Snart är det dags att vårrusta båten. Vi hade hjälp att masta av i höstas och Eos blev utspridd:) Men nu har vi hittat mast och vant.

I väntan på vårsäsongen spanade vi in nya båtplatser i Arkösund. Kaffe i solskenet satt bra.


Första natten i båten

Jag sitter i båten och njuter. Allt är stuvat och vi tänker sova i hamnen i natt. Vi åt middag i sittbrunnen. Tänk hur man är! Om vi varit hemma så hade vi inte ätit ute på altan. För kallt! Men i båten så går det! Inte alls kallt! Det gör skillnad vart man är.

Göran, vår 19-åriga katt, hade problem med att hoppa upp i förpikskojen. Jag har pratat med syrran ikväll (syrran är väldigt kort) och hon har gett mig rådet: Skaffa en IKEA-pall. Vi får åka till IKEA och köpa en pall så att han klarar hoppet. Jag har fått måtten på pallen. av syrran. Hon har flera pallar. IKEA nästa.! Alternativet installera en hiss. Men det blir nog dyrt och vi får nog inga bidrag. Eller kan man söka handikappbidrag för katt?

Snart ny sommar!

Två löningar till sjösättning. Ja, du läste rätt. Det är bara två löningar kvar. Sen så. Vi var ner till Eos i dag och mätte lite  linför kommande besök på båtmässa. Så jag längtar. Eos luktar sommar och sol, hav och vila. Ja egentligen uttryckt - hon luktar gott!

Snön ligger tung runt henne. Men nu går det i alla fall att gå fram till henne utan att pulsa i snön. Man kan gå ovanpå för det är skare! Mycket snö är det i alla fall.

Fiske utan lycka

Så vi har försökt, fiskat och fiskat. Men inte får vi nåt! Vi skulle nog ha svultit ihjäl om vi hade måsta lita på fisket. Bättre går det med svampen. Där ligger vi i framkant. När de kalhögg på Innerstön så tappade jag fotfästet. Men nu har jag hittat många nya spännande svampmarker. Så på svamp kan vi äta oss mätt. Men inte på fisk.

Vi tog en promenad över Agön och tittade på stensättningen som någon gjort - TYSK - står det med stenar. Högst upp på berget mitt på västra delen av Agön på Oxsandserget. Vem har stavat? Och vad betyder det?

Sensommar och höst i vår skärgård - umgängestid

Vi träffar Eva och Gunnar, tar dem med på segeltur en eftermiddag. Sen grillar vi i Snäckmor och äter i vår båt. Sedan seglar vi till Våtnäs där vi träffar Eva och Lars (heter alla Eva?). Lars driver RIFUM ((bäst med dubbla parenteser då jag ska förklara vad det betyder. Rakt I Fickan Utan Moms)). Kanske skulle det ha varit tre parenteser så att ingen skulle kunnat förstå.

Ringer Maria och Bengt och frågar om de vill ha "fika"-sällskap och de vill de. Vi går till Sivik och träffar dem. Dagen därpå eldar Bengt upp halva Sivik - eller i vart fall högarna med kvistar och bråte som samlats.


 


Årets planering - att inte planera!

Årets mål är Stockholms skärgård och vi gör om förra årets försök - ingen planering! Få se om Sören lyckas med att ta dagen som de kommer och segla dit vinden vill att vi går!. Det gick inte förra året, men kanhända går det i år.

Skärså - Agö Storhamn

Lunchstopp i Skärså. Vi la oss längst in på bryggan. En Mamba 29 vågade inte gå in i hamnen utan la sig utanpå en annan båt. De trodde inte det var djupt nog i hamnen. Vi gled förbi och landade längst in på bryggan.

Seglade till Agö Storhamn. Fin segling i bikiniväder. Vi la oss på lilla bryggan där Garbo och Joline låg. Helga kom dagen efter.

Sören följde mig till skogen för att plocka svamp. Dvs. han körde jollen och släppte av mig så jag fick plocka årets första svamp.

Trödjefjärden - Synskär

De (någon) har avverkat skog i Trödjefjärden. På västra landet saknas det träd! Det känns inte lika ombonat som sist vi var här. Men så är livet. Det är bara att gå vidare.

Till Synskär, närmare bestämt. Vi blev ensamma. Tog jollen till Gåsholma och åt pepparlax med potatissallad på caféet.

Jag stängde ut katter och flugor från förpiken på nattkröken. Men det skulle jag inte gjort. Katterna levde om förskräckligt och jag öppnade så att de fick komma in. Strax därpå såg Sören att Findus satt och titta på dörren och då öppnade Sören dörren och gissa vem som kom in? Ja båda flugorna! Slutsovit för denna natt!


Rödlöga - Norrtälje - Arholma - Älmsta - Singö Norra - Raggarön

Duggregn men varmt. Sören blir uppring av jobbet så vi håller inte på att komma iväg. Findus olyckas på lådan och "skitar ner" så vi beslutar att ta oss till tvättmaskin. Det får bli Norrtälje och det visar sig vara ett bra val då vinden friskar i. Vi tvättar och bunkrar innan vi går vidare till Arholma för ett besök på Batteriet, Arholma Nord. Mycket besöksvärt! VI rekommenderar det varmt!

Vinden frisknar in ännu mer och vi tar oss upp i Väddö kanal för att komma från blåsten.

Hamnar i Älmsta där det just nu är Älmstanatta. Mycket att se, och mycket att höra.

Vidare till natthamn i Singö Norra. Vi ligger på svaj och tar jollen in till land, bakom vassen! Hittar en fin klippa och riggar grillen. Underbar afton. Findus tar sig en tur i skogen och blir borta länge. Vi får vänta in honom. Men han kommer så småning om.
pe
I flera år hr vi hört talas om Raggarön, och vi trodde att det var mer än vad det egenligen var. Tog en promenad över ön och hittade en restaurang. Inte så speciell. Men det vi åt var gott. Träffade en ensamseglare, en pensionerad kvinna som seglade ensam. Trevligt.

Findus smet och hamnade på annans båt. Han fräste åt mannen som lyfte honom till vår båt.




Sörens födelsedag

Vi la oss på svaj i Säck. Jag kollade vart "Bullbåten" skulle gå dagen efteråt. Men de kunde inte ange rutt. Så det var bara att stiga upp och hoppas på det bästa. Och, mycket riktigt, Bullbåten kom och jag kunde köpa jordgubbar, ett måste på födelsedag. Vi fick goda jordgubbar och en dagsfärsk tidning. Vilken födelsedag!

Så seglade vi till Möja, tänkte lägga till i Kyrkvikten men det gick inte. Vi fick gå till Löka. En liten, trång och grund hamn. Men det gick bra. Födelsedagsmiddag på Wikströms Fisk i Ramsmora. Tack och lov för cyklarna!

Vi tog oss vidare till Rödlöga efter en något stressig frånläggning. Sören tog ankaret i den mycket grunda viken. Paret i Bellonan tog hand om vår för som drev ner mot dem och jag backade sedan med all kraft ut ur hamnen, mellan pir och brygga. Så turbåten och vi hann just precis iväg före den. Puh!

Vaxholm

Vi gick genom Baggenstäket till Vaxholm. Det kändes lite speciellt att gå mellan höga berg och i smala leder. Vi fick "sista" platsen i Vaxholm. När vi la till så kom vi åt grannbåtens Räddningskrans. Vi erbjöd oss att betala ny, eller så fick de ta vår. De tog vår.


Utö

Vi hittar till slut en plats i mellanhamne på Utö. Ankarligg. Vi tar jollen och åker in till Ica-butikens brygga. Där ligger vi bra med vår lilla jolle högt uppe i vassen. Tar en promenad på Utö och kollar in dagbrott m.m. Vi åt en ljuvlig pizza. Väl tillbaka i båten så badar vi. Vattnet är ljummet och vi njuter.

Tillbaka i Sverige

Ja, ja, jag vet. Gotland ligger i Sverige. Men ändå känns det som om vi varit utomlands. Till råga på allt pratar de ju utrikiska på Gotland! Nästan lika obegripligt som norska.

Vi landade i kuling i Lickershamn och det blev inte bättre väder för överfart tillbaka till fastlandet. Jo, visserligen gav sig kulingen men blåsat fortsatte. Vi beslutade oss därför att gå innan blåsat tilltog. 12 timmar tog det att gå från Lickershamn till Östermarsfladen på norra Nottarö. Vi hittde ankarplats klockan 01.20. Tack och lov för radarn som visade oss vart alla båtar låg. Inte såg vi mycket i mörkret, men radarn fungerade. 

Även efter denna överfart är vi helt ense - överseglingar är inget för oss. Jag servar och matar och sköter katter och gubbe. Det ska hjälpas till vid toabesök (ja gubben klarar sig själv, men inte katterna). Jag lagar mat och fixar och donar. Blåmärken över hela kroppen, det är min lott av denna typ av resa. Vi tycker fortfarande inte att det är kul.

Blixt och dunder!

Vi lämnar Lauterhorn i all hast. Seglar en bra stund och ser föröver två svarta korvar på himmlen. Inser att detta inte bådar gott. Vi överväger att gå till annan hamn än planerat, men den tänkta hamnen och den vind som utlovas bådar inte gott. Vi beslutar att gå vidare till Lickershamn som planerat.

Cirka sju båtar går i samma riktning. Plötsligt ser vi bara en. Alla andra är borta i regnet som öser ner. Vi ser inget, varken i verkligheten eller på radarn. Regnet vräker ner. Blixtarna smäller och smäller. Sista blixten slår ner nära vår båt och ljudet av denna blixt får Findus att nästan hoppa ur skinnet. Jag trodde att vår sista stund var kommen. Men vädret gav med sig och vi kunde se vart vi seglade när vi så småning om seglade in i Lickershamn.
Apropå Lickershamn, om vi seglat i mörker eller i hällregn är det troligt att vi hamnat på badstranden. Vårt digitala sjökort visar helt fel i denna hamn. Enligt det digitala kortet så gick vi över piren och seglade rakt upp på badstranden. Lärdom: Ha alltid papperssjökort och lita inte fullt ut på tekniken.


Fårö, Gotland

Vi stiger upp tidigt och kastar loss. Siktet inställt mot Visby. Jag, som nästan aldrig är påverkad av sjön, får lov att ta en Calma. Så får också Sören göra. Katterna sover gott. De har fått varsin halva Postafen, som gör dem väldigt trötta.

Vi överger tanken på Visby och siktar mot Fårö istället. Vinden och sjön avgör. Vi anländer till Lauterhorn efter 12 timmar och 21 minuter. Vi har gjort en stor sväng över havet. En stund under eftermiddagen fanns inte en enda båt i sikte. Allt vi såg var horisont! Vi kunde lika gärna varit på väg över Altanten. Vi är rörande ense om att vi inte tycker att det är kul att segla utan kontakt med land.

Vi får användning av våra cyklar när vi utforskar Fårö. Vi besöker Lauters för lunch och cyklar sen till Digerhuvud och ser alla raukar. Vi vänder när vi når Helgumannen, det gamla fiskeläget. Av några bilburna besökare fick vi veta att det är 30 grader varmt! Inte undra på att vi tyckte att det kändes lite hett!

Vi tänkte ge oss iväg men eftersom jag behövde en dag i skugga så beslöt vi oss för att stanna kvar. Vi tog cyklarna (inte blev det skugga!) och tänkte cykla till handelsbod. Men vi for precis i motsatt riktning. Hamnade i Fårö. Köpte ekologiskt odlat, gurka, morötter, kålrabbi. "Tag själv och betala i burken". Skön känsla, som om man vore i Norrland.

Morgonen därpå fick vi i all hast ge oss iväg eftersom Malö 37:an som låg utanpå oss skulle ut och cykla. Det blåste kraftigt så "hela" hamnen hjälpte till att lösgöra oss.

Torö, Ankarudden

Efter några dagar i Nynäshamn så lättar vi ankare och drar vidare. Selene vänder norrut och vi går vidare söderut. Tänker oss till Landsort men där är det fullt. Vi går norrut till Torö, Ankarudden och hittar hamnplats.

Det finns en tevlig restaurang precis bredvid. Den har egen brygga där gästerna kan ta sin fördrink i solgasset. Det såg jättemysigt ut. Vi valde dock att laga mat i båten och äta i sittbrunn - och gärna utan sol! Inte dumt det heller.

Plötsligt, mitt i middagen, så kommer två poliser och går förbi. De är på väg till en motorbåt som ligger lite längre ut på bryggan. Det visar sig att strax innan vi anlände till hamnen så krockade en segelbåt och en motorbåt. Segelbåten gick upp mot vind för att ta ner segel och motorbåten kom ivägen för dem. Motorbåten fick en spricka uppifrån och ner längs sidan. SSRS kom ocså förbi. Det var första semesterveckan för motorbåten, de hade tänkt vara ute många veckor till, men måste nu uppsöka varv för att repareras. På segelbåten syntes inte en skråma.

En intressant väderkvarn lockade oss att ta katterna i jollen och ro över vattnet. Vi gick iland och släppte katterna. Vi såg en massa spillning som vi inte riktigt kände igen. Måntro är det ko? tänkte vi. Men när vi kom en bit längre upp på land så visade det sig att det var hästar, och de var på väg rakt mot oss och katterna, med fart. Vi fick också fart när vi grabbade varsin katt och satte iväg mot jollen.

Mål i sikte!

Sommarens mål var att inte ha något mål för vår segling. Men Sören klarar inte av att vara mållös. För när ska man då veta att man är framme? Jo, det är ju logiskt. Så då var vi ju tvugna att sätta ett mål och det blev Nynäshamn, och kanske Gotland. Och just därför går vi nu i motvind och tidvis med motor. För vi ska fram! Mål i sikte!


Tidigare inlägg
RSS 2.0