Sluss på sluss på sluss

Vårt mål är att gå en bit upp efter Dalslands kanal. Vi har beslutat att vi ska ta oss längst västerut så snabbt som möjligt. Vi tar allså sats - och slussar för allt vad vi är värda. Det går bra, men det känns i benen. Sören manövrerar båten och jag tar passet på land. Vi hinner med att grilla och att se oss omkring också. Vi blir kvar en extra dag i Forsvik under Forsviksdagarna. Vi äter kolbullar och ser teater. Men, vi har lite bråttom.

Vi tar sats och seglar en bit ut i Vänern, till Malbergshamn i Djurö skärgård. Fin segling dit, men dagen därpå är inte Vänern på humör. Vågorna går åt alla håll. Vi försöker segla men kommer allt längre från målet och beslutar oss för att ta motorn till hjälp. Vi förtöjde till slut i Köpmannebro och ringde mormor. De kunde inte hålla sig utan kom ut för att träffa oss och se båten, och vi fick äntligen en gast ombord. Emilia mönstrade på.

Morgonen därpå kom mormor tillbaka och mönstrade på, även hon. Men inte är hon någon gast att räkna med. För att få henne ombord så fick vi ta två små pallar till hjälp och ställa en på var sida om mantåget. Hon har en krånglande höft och kan inte lyfta benet så högt. Men humöret är på topp och kryckorna förpassas under däck, när vi går uppför Dalslands kanal.

I Hoverud gick vi till kajen och hjälpte mormor av båten. Pallar på var sida... ja ni förstår. Det går inte fort att få besättningen i land. Men det går. Vi hinner titta oss omkring i Dalslands center, men så kommer slussvakten och frågar om vi kunde tänka oss att slussa upp till "mellandammen"? Men det är bråttom, sa hon. Passagerarfartyget Dalslandia kommer snart och då måste vi ha hunnit upp. Och det ville vi. Mormor gick till den höga kajen och vi sprang till bryggan, kastade loss och gick med peken mot kajen. Kaj och peke var precis i nivå med varandra. Mormor klev ombord och höll ett stadigt tag runt furlex. Vi backade ut och kunde sedan i lugn och ro gå in i slussen. Väl ínne i slussen så fanns det tid att hjälpa mormor till sittbrunnen.  



Vi slussar upp till Åklången. Seglar i mycket svag vind. Det passar bra eftersom vi har ovan gast ombord. Jag tror inte mormor uppskattat om båten lutat!. Kaffe och kaka i sittbrunnen i strålande solsken. Sittbrunnskappellets tak kom väl till pass.

Vi tar oss nerför Dalslands kanal. Tillbaka till Hoverud där mormor mönstrar av.

Slussarna i Dalslands kanal är som smalast 4,05 m. Vår båt är 3,48 bred. Vi slussade några slussar och är nöjda med det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0