Sörens födelsedag
Vi seglade till Bärö. Fin liten hamn. Vi blev anvisade plats av hamnkaptenen. Sen gick vi upp till Glada Laxen och åt en fantastiskt god middag.
Tog en promenad rakt upp i himlen, eller rättare sagt: upp i tornet. Fantastiskt fin utsikt.
Ny kapten och styrman
Emilia och Isabelle tar över kaptens- och styrmansrollerna. Skönt med lite avlastning. Vår autopilot har varit ur funktion i en vecka. Vi har beställt reservdel som ska komma till Degerby. Men det är nog en vecka kvar innan vi kommer dig.
Vi seglar i fin slör och halvvind mot Katanpää. Promenerade på ön och hamnade mitt i en ny finsk föreställning. Men denna gång var det bara två skådespelare, takten lägre och mer trist. Så vi struntade i föreställningen. Robin Hood hade i vart fall fart och fläkt över sig.
Vi grillade i fin grillstuga. Badade bland maneter. Tjejerna valde att inte bada. De var rädda för maneterna!
Vi seglar i fin slör och halvvind mot Katanpää. Promenerade på ön och hamnade mitt i en ny finsk föreställning. Men denna gång var det bara två skådespelare, takten lägre och mer trist. Så vi struntade i föreställningen. Robin Hood hade i vart fall fart och fläkt över sig.
Vi grillade i fin grillstuga. Badade bland maneter. Tjejerna valde att inte bada. De var rädda för maneterna!
Teater på finska - igen!
Vi anlände till Parattula och fick en toppenplats alldeles bredvid servicehuset. Förtöjde och satte oss sedan och tittade på teatern som just började. Scenen var servicehusets veranda. Efter en stund sa Emilia: "Jag tror det är Robin Hood som de spelar" och samtidigt hörde vi "Notingham" och "Marion". Så det var naturligtvis rätt pjäs. Men vi hade trots det en trevlig timme - trots att vi inte förstod ett ord! Nåja, nästan inte ett ord. Notingham och Marion förstod vi ju.
Våra grannar, Linda och Gerald i Castaway från Shetlandsöarna bjöd oss över på en whisky från Jura. Vi tog med oss en Mackmyra, men de blev inte så imponerade. Kanske inte så konstigt?
Morgonen efter regnade det. Sören skruvar bort takskivorna i akterkojen för att titta efter varför vi inte kunde vrida ratten till ändläge åt babord. Efter en stunds funderande hittade han en bricka, som kilat fast sig på kuggarna. Brickan såg ut som ett S. Den har nog legat där länge, men av någon anledning hamnat på "fel" plats under gårdagen.
Regnet fortsätter så vi beslutar att det blir "kojdag".
Äntligen får Isabelle segla
Tre dygn i Nådendal. Vi väljer att stanna kvar på grund av mycket blåst. Men så plötsligt avtar vinden. Vi tvättar av båten, handlar det sista och tömmer toan. Sen ger vi oss iväg. Köttbullar och makaroner under bron till Merimasku. 16,5 meter mäter den. Vi bad motorbåten vänta med att gå igenom. Svallet kunde gjort att vi blivit för höga! De i motorbåten väntade vänligt på att vi skulle gå förbi bron. Sen kom de upp till oss och sa att det var mycket nära.
Isabelle somnade - Postafen. För första och sista gången denna sommar. Hon klarar segling hur bra som helst. Styr som om hon aldrig gjort annat. Duktig tjej.
Mumindalen
Vilken tur att vi har barn i båten, om än lite gamla (22 år). Men vad gör det? Barn är de i alla fall och vi tar dem med oss till Mumindalen för en heldag. Vi hade en fantastiskt trevlig dag. Vi missade de svenska teaterföreställningarna, men jag tyckte att vi åtminstone måste sitta ner i fem minuter och bara känna stämningen i teatersalongen. Vi stannade hela föreställningen, ett drama "Drakens tårar". Trots att vi inte förstod ett ord. Allt var på Finska.
Hamnen i Åbo var stängd för semestrande båtar. All plats upplåten till deltagande fartyg i Tall Ship Race. Vi tog bussen dit och tittade på alla vackra fartyg.
Grill på vift
Precis när jag vaknade så tänkte jag - Grillen!. Sträcker ut handen och väcker Sören och frågar om han kom ihåg att ta med grillen. Men den står kvar på Jurmo. Jag ringer några samtal och får veta att färjan just lämnat Jurmo. Nästa kommer inte in förrän sent i kväll och vi har inte tid att vända om. Men den vänliga damen på Turistinformationen säger att hennes dotter just nu är på Jurmo. Hon lovar ta grillen med på färjan och jag får ta bussen till Pargas dagen efter och hämta igen grillen. Det hade troligen varit mer ekonomiskt att köpa ny grill. Men var hittar man en bra, båtvänlig grill så där i en hast? Bäst att den håller några år till.
Vi har legat på svaj i en vik i Norra Nagu. Norr om Pärnäs. Fin segling till Nådendal där vi tas emot av Siv och Jan-Eric på Selene. Senare på kvällen kommer Emilia och Isabelle som åkt färja från Grisslehamn till Käringsund, buss till Mariehamn och därefter med Isabella till Åbo.
Vi har legat på svaj i en vik i Norra Nagu. Norr om Pärnäs. Fin segling till Nådendal där vi tas emot av Siv och Jan-Eric på Selene. Senare på kvällen kommer Emilia och Isabelle som åkt färja från Grisslehamn till Käringsund, buss till Mariehamn och därefter med Isabella till Åbo.
Det "rätta" Jurmo
"Här på Jurmo är vi rädda om ljungen." Så sa folket på Jurmo till Emilia och hennes seglarkompisar när de besökte Jurmo med S/Y Gratia. Vi har tidigare besökt Jurmo i Ålands norra skärgård i tron om att det var den ön. Men där var det bördigt och fullt med skog. Alltså "fel" Jurmo.
Vi fick en plats långt in i hamnen, bra att vi inte går så djupt.
Vi är så nära fjällen vi kan komma. Det ser precis ut som på kalfjället - bortsett från havet! Jurmo är en helt fantastisk ö. Precis som Emilia beskrivit den. Flack ö med ljung och stenåkrar. Inte så många klippor. 10 personer skrivna på ön och 8 bofasta. Vi köpte rökt sik och rökta små platta fiskar. De var godast. Smakade mycket.
Grillde och lät grillen stå kvar på stranden för att kallna. Vaknade tidigt morgonen efter, det blåste kraftigt. Vi funderade länge hur vi skulle ta oss ut från hamnen. Vi konstaterade att vi nog måste ligga kvar, för vi kan inte ta oss ut med den vinden som blåser oss rakt på land! Så lägger några båtar ut och vår närmaste båtgranne flyttar efter några båtplatser. Vi kan lägga oss längs bryggan och med hjälp av bojen dra fören förbi vindögat. Det gick bra, men tog lite tid att klura ut hur vi skulle göra.
Slör till norra Nagu. Det blåste 13 m/sek. Ingen sjö. Skönt.
Kökar nästa
Bikini-väder i flera dagar. Solen skiner från klarblå himmel. Det har varit varmt i flera dagar nu. Vi njuter av värmen, men havet är inte så varmt. 18°C. Skönt med dusch på aktern.
Vi tar cyklarna till Karlby. Tänkte äta lunch innan avfärd till Källskär. Vi blev lite snopna när köket inte öppnat ännu. Det blev ett glas vin innan vi klev ombord på Lady Helena. Tur att vi hade med oss lite fika i ryggsäcken. Källskär ska uttalas "Kälskär", med långt l. Vår guide, en äldre herre, var jättebra. Besök på Källskär kan verkligen rekommenderas. Vår guide förde oss med raska steg över ön. Berättade vad naturen själv och Friherre Göran Åkerhjelm skapat. Och vi konstaterar som vanligt, att det är viktigt med guid. Man får så mycket mer ut av besöket.
Väl tillbaka i Karlby så blev det snitzel och pommes innan vi cyklade tillbaka till Eos. Vi lyckades missa sista avfarten och hamnade vid färjeläget. Blev nog några kilometer extra. Vi badade och tog sen cyklarna till Hamnö och besökte kyrka och Fransciskanerklostret.
Skrämmande möte med färja
Vi startar sent. Solen skiner och vi äter lunch under gång. Sen kom dis och dimma. Vid inseglingen till Mariehamn var det totalt siktlöst. I dimman kom ett stort fartyg, kanske färja, mot oss. Vi såg dem på radarn, men visste inte vilken väg de skulle ta. Ett tut varje minut, de kom närmre och närmre. Vi såg att de ändrade kurs och blev osäkra om vart de skulle ta vägen. Till slut stannade vi helt stilla och då såg vi vart de var och vart de var på väg. Vi hade dem bara 0,178 M från oss och det är inte många meter det! Trots närkontakten såg vi inte skymten av dem men kände svallet.
Kosan styr vi mot Åland
Vi seglar vidare. Fina dagar med bra vind och god segling. Solen skiner från klarblå himmel och allt är helt underbart.
Innan överfart till Åland stannar vi i vik i Svartklubb. På kvällen kommer en motorbåt med mycket berusad förare in i viken. Han övertalas att ligga kvar (av andra seglare) men han har hund som behöver gå iland. Vi är ute med jollen och hör (och ser) hur han faller i vattnet vid sin båt. Vi ror dit och hjälper honom ombord. Han vill åka hem, allt han har med sig i klädväg är blött och han fryser. Jag säger resolut att - det blir inget av med det! Du får låna täcke av oss!. Vi släpar hans båt efter vår jolle och förtöjer vid vår båt som ligger på svaj. Vi bjuder honom ner till oss på the och mackor samt värme. Han får ett täcke och en kudde och kryper snällt ner i sin båt där hans hund väntar på husse.
Morgonen därpå fattar han inte hur han har kunnat åka så fel! Men med den promillemängden så kunde nog vad som helst ha varit rätt väg!
Innan överfart till Åland stannar vi i vik i Svartklubb. På kvällen kommer en motorbåt med mycket berusad förare in i viken. Han övertalas att ligga kvar (av andra seglare) men han har hund som behöver gå iland. Vi är ute med jollen och hör (och ser) hur han faller i vattnet vid sin båt. Vi ror dit och hjälper honom ombord. Han vill åka hem, allt han har med sig i klädväg är blött och han fryser. Jag säger resolut att - det blir inget av med det! Du får låna täcke av oss!. Vi släpar hans båt efter vår jolle och förtöjer vid vår båt som ligger på svaj. Vi bjuder honom ner till oss på the och mackor samt värme. Han får ett täcke och en kudde och kryper snällt ner i sin båt där hans hund väntar på husse.
Morgonen därpå fattar han inte hur han har kunnat åka så fel! Men med den promillemängden så kunde nog vad som helst ha varit rätt väg!
Semesterstart
Vi packar och packar och packar. Syster Gun-Britt och svåger Pekka kommer förbi och äter middag med oss i båten. De är på väg söderöver. Vi väljer att sova kvar i hamnen och ger oss iväg först morgonen därpå. Oskar och Nadine kommer också förbi. Sören skruvar och skruvar och skruvar - det sista! (Känns det igen???) Men så plötsligt är allt klart och vi ger oss iväg.
Som vanligt släpper inte jobbet greppet om oss. Det återstår alltid lite att göra, som måste avslutas innan lugnet infinner sig. Sören har lagt nåt program i produktion och väntar med spänning på om problem ska uppstå. Om det är problem så är det ju möjligt att jobba från båten så vi beslutar oss i alla fall för att ge oss iväg på söndagen den 5:e juli. Vi går till Skärså, äter middag på Albertina och bara njuter.
Vi blir hämtade av vår son på måndag afton för att åka hem till Iggesund för att gå på en konsert med Sofia Jannok . Sen skjutsar sonen oss tillbaka till båten.
Tisdag ger vi oss iväg från Skärså. Det är kallt och vi fryser lite. På väg förbi Storjungfrun går vi rakt emot ett lastfartyg som ligger på ankare. När vi närmar oss så tar de upp ankaret och gör en stor gir runt om oss. Kaptenen går ut på bryggan och vinkar till oss när de passerar förbi. Vi känner oss lite märkvärdiga när en så stor båt tar hänsyn till vår lilla segelbåt. Troligen visste kaptenen att vi hade högtidsdag. Det var 25 år sedan vi förlovade oss.
Beslutar oss för att, om möjligt, ligga på boj i Fågelhararna. När vi kommer in i viken ser vi en båt som svajar. Men vi har tur. De ligger på ankare så bojen är ledig. Där ligger vi kungligt. Katterna tar en tur runt däck och tittar lite förundrat när bojen "knackar på".
Onsdag tänkte vi oss till Ängskär, men får acceptera att det "bara" blir Huseliiharen. Vågorna är höga och ojämna. Katterna och maken har det besvärligt i vågorna. En kuling med mycket regn är på väg så vi beslutar att korta av dagens tänkta etapp. Vi lägger oss i klubbhamnen i lilla viken väster om resturangen. Ett myckt klokt val visar det sig sedan när kulingen väl kom. Vi hade tur, och fick stå kvar på platsen vi förtöjt på. Ägarna till platsen var på semester, så den var ledig. Tur för oss!
Torsdag är "kojdag". Vi sitter i båten, har tid att skriva i bloggen. Jobbar lite, pratar med kattorna, vill inte alls gå ut. Regnet vräker ner, Vinden viner i masten, rycker i förtöjningarna. Vi är mycket glada att vi valde denna hamn. På andra sidan restaurangen har de det kämpigt. Vi har varit ute i vätan och tittat.
Tre dygn blir vi kvar. Det blåser riktig kuling. Båtarna på andra sidan har det riktigt besvärligt. Båtar for illa. En strumpa till ett försegel blev bara trasor. Flera båtar fick skador på fören. Men vi klarade oss bra och hade en angenäm tid i Huseliiharen, trots blåsten.
3,5 meter höga vågor på Gävlebukten, sägs det. Tur vi stannade i hamn.
Tävlade med Filippa
Frukost och sen segling runt Agön, sen mot Hölicks fyr för en titt på sandstranden. Gick till Olmsundet. Tvärnit och ankring på Munkholmen. Brinks och Ahlgrens var där. Badade, men det var kallt. Sen seglade vi tll Snäckmor. Tävlade med Peter och Marie. God kamp. Vi stannade i sista viken innan bryggan och badade. Hemma 21.00.
Ingen hemma
Snopet - Eva och Lars var inte hemma - när vi nu äntligen kommit oss för att besöka dem. Men vad tänkte vi egenligen? Klart att de skulle vara ute på havet och sola och bada när vädret var så fint som denna dag. Vi tar en promenad i Våtnäs, pratar med stugägare och ger oss sen iväg ut på det blå.
Flickorna tar båten
Hon med kandidatexamen har lånat båten i veckan. Tre dagar har hon tillbringat i vår skärgård tillsammans med kompisen Anna. Kandidaten heter Emilia. Hon har haft egen segelbåt från 16 års ålder. Ingen moppe alltså. Snokarna på en av öarna var det största problemet. Och därför fick soppåsen hänga med hem!
I loggboken läser jag att de seglar, nåja, det tar motorn till hjälp och kommer ut till Fläskvik. Lägger till och har en trevlig kväll trots träddödarnas högljudda framfart - avverkning pågick på ön.
Strålande sol från klarblå himmel. Kan livet vara bättre. Till och med träddödarna var tysta. De la ut från hamnen och seglade till Olmen. Backade in till bryggan (duktiga tjejer, vet hur man gör, och de är bara 21 år gamla). Vissa uttalanden i denna text kommer från mycket stolt mamma:)
Emilia var tvärsäker att det inte skulle finnas någon orm på Olmen, men vad är det första de ser? Jo, en orm som ligger och latar sig under en sten. Efter en stunds dödsångest lugnade de ned sig och kunde ta itu men kvällens aktivitet - grillning.
Födelsedagsmiddag i Axmar
Sitter i båten och väntar på sonen som kommer landvägen. Det är födelsedag, vilket ska firas. Oskar fyller 24. Han och Nadine kom och vi åt en mycket god födelsedagsmiddag. Axmar kan verkligen rekommenderas för den som gillar fisk.
Vi stannar i Axmar över natten. Tar en promenad till bruket och går runt och tittar. Liljekonvaljerna är snart i blom. Kabbeleka blommar i gult i vattenbrynet. Granarna har nya skott - gott!
Vi äter lunch, diskar och ger oss iväg. Hamnar i värsta dimman, men kommer igenom. Ute till havs är det ingen dimma och vi seglar lugnt.
Vi stannar i Axmar över natten. Tar en promenad till bruket och går runt och tittar. Liljekonvaljerna är snart i blom. Kabbeleka blommar i gult i vattenbrynet. Granarna har nya skott - gott!
Vi äter lunch, diskar och ger oss iväg. Hamnar i värsta dimman, men kommer igenom. Ute till havs är det ingen dimma och vi seglar lugnt.
Skärså - var tanken - men vi stannade i Långvind
Kastar loss tidigt, jobbat halvdag. Planen r skärså, men motvind och kyla för att vi beslutar oss att gå till Långvind. Där ligger ny brygga och vi går mot nocken och går på. Inte mycket, men jag ringer hamnansvarig och berättar. De ska undersöka och märka ut grundet så fort det blir vardag.
Sen avfärd
Sören är och hämtar det vi glömt! Jag gör lunch. Efter lunch seglar vi - trodde vi. Oskar och Nadine kom förbi, ville fika och säga hej då innan de åkte till Oslo. Ahlgren kom och fikade så vi blev kvar i hamnen till 16.00. Motor en bit men sen seglade vi.
Årets första fiske, vi la ut nät. Fyra abborrar och cirka tre kilo strömming, 1 lake och cirka 25 simpor. Simporna kunde vi vara utan. Sören filéade abborrarna och sen stekte vi dem. Gott, gott. Men fyra abborrar blir inte så mycket mat, vi fick fylla på med stekt strömming.
Årets första fiske, vi la ut nät. Fyra abborrar och cirka tre kilo strömming, 1 lake och cirka 25 simpor. Simporna kunde vi vara utan. Sören filéade abborrarna och sen stekte vi dem. Gott, gott. Men fyra abborrar blir inte så mycket mat, vi fick fylla på med stekt strömming.
Segling med Josef och Agneta
Vi kämpade hela dagen med att handla och packa. Men äntligen var vi klara. I vanlig ordning hade vi rak motvind när vi gick ut ur fjärden. Eftersom min besättning , Agneta och sonen Josef, aldrig seglat förut så var det inte läge att kryssa ut, utan det blev motor tills vi kom ut på öppet hav då vi i lugn och ro kunde sätta segel.Vi går till Fläskvik. Först generalrepetition innan tilläggning. Josef och Agneta klarade hopp på bryggan mycket bra. Vi la oss långsides. Grillar och har en jätteskön kväll.
Det blåste friskt när vi var färdiga att gå vidare nästa dag. Agneta rullade ut vårt storsegel, men jag beslutade mig snabbt för att vi tar ett par rev. Vinden hade ökat och vi gick norr om öarna för att inte få så mycket sjö. Trots detta blev delar av besättningen illa berörda av vågorna.
Vi lägger till i kraftig motvind, säkert 8-10 sekundmeter, men vad gör man. Holländaren på vår styrbordssida gör tydliga tecken att han tycker att det går för fort. Men om jag inte gasar på så kommer vi aldrig fram! Så jag bryr mig inte om vad han gestikulerar. Senare berömde han mig för min tilläggning.
Jag vaknade tidigt, men somnade om. Agneta hade kokat kaffe när jag sen steg upp. Sittbrunnsfrukost! Ljuvligt. Vi beslutar att bli kvar på Agön på grund av mycket blåsa. Josef sover länge och sen tar vi en promenad till Agö hamn. Köper godis och går tillbaka till båten. Fläsk och pannkaka på muurika. Sen tar vi jollen och kör oss bort till Ormsand, badar i det ljuvligt varma vattnet och bara njuter och har kul. Vi avslutar dagen med att bada från båten. Vattnet är ljuvligt.
Därefter var det dax att bege sig hemöver. "Jag hade då aldrig trott att jag skulle behöva klaga över värmen", sa Agneta när vi seglade hemöver. Soltak uppe för att skydda oss mot den värsta hettan. Vi tog en boj i hamnen i Snäckmor och badade en lång stund. Termometern visade nästan 27 grader trots att den mäter cirka en halv meter under vattenytan. Det var riktigt ljummet i vattnet.
Efter badet så gav sig Agneta och Josef iväg hemöver. De har lång väg framför sig till Luleå.
Ankarläge
Vi har seglat varje ledig stund förutom de två helger då vi haft förhinder. Den första helgen åkte vi ner till Kalmar för att delta i högtidligt firande på Kalmar slott. Vår dotter tog kandidatexamen i ekonomi. Vi tillbringade alltså helgen i bil med släpvagnen därbak. Hotellnätter och bäddsoffa i stundentrum. Detta är trevligt också - men går inte upp mot segling. Helgen därpå var det kulingvarning och hällregn. Vi stannade hemma då också.
Men alla andra helger har vi seglat.
Men alla andra helger har vi seglat.
Äntligen, äntligen, äntligen
Sören är och hämtar det vi glömt! Jag gör lunch. Efter lunch seglar vi - trodde vi. Oskar och Nadine kom förbi, ville fika och säga hej då innan de åkte till Oslo. Ahlgren kom och fikade så vi blev kvar i hamnen till 16.00. Motor en bit men sen seglade vi.
Sista veckornas slit har äntligen givit frukt. Vi är ute - i vår skärgård. Nästan allt har vi fått med oss. Glömde bensin till lilla jollemotorn. Men vad gör det. Sören har rott och det har gått så bra så. Funderar på att glömma bensinen lite oftare. Det är trevligt med en roddtur!
'
Ett strömmingsnät och två siknät gav cirka 3 kg strömming, fyra abborrar och 25 simpor OCH en lake. God fångst alltså. Laken simmar vidare i havet, så ock simporna. Men abborrarna, de är fileade och stekta. Stekt är också strömmingen.
Storskraken med sin hona kom insimmandes i viken. Havsörnen har "seglat" förbi. Skratt- och Fiskmås samt Trut har gjort oss sällskap. Sädesärlan har vippat med sin stjärt. Citronfjärilen har fladdrat förbi. Vilken ynnest att få ta del av detta. Vi har upplevt och njutit.
